23/10-2012

Zendi <3

20/10-2012


12/10-2012

Vi hittade djävulen på en bar, detni.

En månad

Jag har kommit på att det är lite orättvist att jag ber Madde berätta exakt i detalj vad hon gör, hur hon bor, vad hon äter, hur allt är osv. och inte göra samma sak själv. Så idag har jag gått runt och tagit halvfula mobilbilder på allt jag kan komma på i min nya vardag så att ni får se. Kanske inte så värst intressant för vissa, men väldigt efterfrågat av några.
 
Vi har i alla fall varit här i en månad nu, tiden har gått fort men ändå långsamt och jag har aldrig i mitt liv ändrats så mycket på en och samma månad. Precis allt har flytit på bra, vi fick lägenhet och jag började jobba efter bara två veckor och det känns redan som att det här är vårt hem. 
 
Så, här bor vi (Nej jag orkade inte städa innan, men jag är heller inte här för att ge er någon förskönad bild av verkligheten. Vi håller i alla fall kackerlackorna borta, om man säger så.)
 
Såhär ser det ut innan vi går in i hissen
 
Här är hissen, vi bor på andra våningen. 
 
Här är vardagsrummet. Och ja, vi har en madrass och en julgran där. Madrassen låg bara där just den dagen, men julgranen satte David upp för att liva upp färgerna lite. Vi pyntar den med underliga saker.
 
Här bor jag. På högerväggen finns ett stort fönster och på bakre väggen en byrå. 
 
Här bor David och Zendi. Här ska vi fixa till lite och möblera om. 
 
Här lagar vi mat. En bra sak med vårt kök är att vi har så många hjälpmedel, som micro, vattenkokare, riskokare, toaster, brödrost osv. En dålig sak är att allt detta inte får plats...
 
Här är badrummet. Det är lite rostigt här och där.
 
Här tvättar vi kläder och förvarar konstiga saker. 
 
Här är utsikten från vår balkong. Inte världens mest spektakulära men jag gillar att det står en palm där.
 
Här är vårt garage. Nu har vi ju ingen bil men vi går ut här ibland ändå, och slänger sopor. 
 
Jag gillar området vi bor i. Chippendale heter det och är fullt av studenter på grund av alla universitet i närheten. Mycket pubar med livemusik, små asiatiska restauranger, fina nedklottrade väggar och möbler som folk inte längre vill ha ligger slängda längs gatorna. 
 
På andra sidan vägen från lägenheten ser det ut såhär: 
 
Byggnaderna till vänster är ett stort köpcentrum som heter "Broadway". Här handlar vi mat på Coles, annat nödvändigt på K-mart, går till banken på Commonwealth och dricker Smoothies på Boost. 
 
På andra sidan vägen ligger en park som ser ut såhär: 
 
Det är min favoritpark i Sydney så det är tur att den ligger precis runt hörnet. Hit kan man gå när det är fint väder och läsa/lyssna på musik/picknicka/spela basket/mata ankor/prata med hashrökande studenter.
 
Vi bor ungefär sju minuters promenad från Centralen i Sydney. Det är väldigt praktiskt när man ska ta sig någonstans, t.ex. med tåget ut till Bondi eller Paramatta, gratisbussen 555 till Circular Quay eller kanske flygplatsen.
 
Fyra minuter bort ligger McDonalds och KFC. Tänkte att Madde skulle tycka att det var intressant vetskap!
 
Till mitten av staden, som karaktäriseras av landmärket Sydney Tower tar det ca trettio minuter att promenera vilket kanske låter mycket men det är inte alls jobbigt. Där ligger den här Gallerian: 
 
Hit ska man gå om man vill bli fattig. Shoppingen i Sydney är suverän jämfört med Sverige, men inte billigare och det är en ekvation som inte riktigt går ihop med min resebudget. 
 
Till Circular Quay, Operahuset, The Rocks, Botanical Garden och hela köret tar det ungefär fyrtio minuter att gå, eller några minuter med gratisbussen. Här är det trevlig semesterstämning dygnet runt, mycket turister, cafeér, blommor och aborginer som spelar didgeridoo: 
 
För lägenheten betalar vi 4000 kr i månaden/person och det är helt okej, för att vara Sydney. Det allra bästa med  stället är dock självklart mina roommates. Här är två bilder på dem jag inte har tillåtelse att lägga upp egentligen: 
 
 
Vi har det ytterst trevligt för det mesta, förutom när Zendi rapar eller David gömmer min Nutella. Så, vad gör vi om dagarna? Jag promenerar runt i staden mycket, tittar på folk och lär mig alla gatunamnen. Vi ser alla filmer på vår must-see lista och jag och Zendi har börjat titta på Game of Thrones. Jag läser en del på balkongen eller i parken, lyssnar på mycket musik, fotar, skype:ar och tittar på dokumentärer. Zendi och David tränar ibland. När det är fint väder åker vi gärna till stranden. Ibland äter vi ute, spelar biljard, lanar på internetcafé, spelar spel, går i butiker, besöker museum, dricker öl och lyssnar på lokala småband. Då och då träffar jag de vänner från mitt hostel som fortfarande är kvar här och på helgerna festar vi. Ungefär samma saker man gör hemma alltså, bara i en helt annan miljö. Jag älskar att bo i storstad, ta tre steg utanför dörren för att ta en öl eller äta en pizza och alltid promenera hem efter en utekväll istället för att ta 690 i fyrtio minuter. 
 
Vi gör också sådant man måste göra när man inte bor med mamma. T.ex: 
 
Jobbar gör vi också. David jobbar på ett bageri (och tar hem gratis bröd och bullar), Zendi jobbar på en pizzeria (och tar hem roliga historier om sin chef.) och jag jobbar hos MagicMemories på Sydney Aquarium. Det jag gör är i princip att fota folk, redigera i Photoshop och sälja. Ibland får jag hjälpa till att mata sjöelefanter med flera ton sallad eller sitta i kassan. Det är helt okej och känns mycket bättre nu när jag inte längre är van vid ledighet. Det jag gillar med mitt jobb är att det är väldigt bra betalt, många unga jobbar där så man kan skaffa vänner (hehe), man kan sola i Darling Harbour på rasten, jag äter god lunch för två dollar vilket är i princip ingenting och det allra bästa, jag får gratis inträde på varenda jäkla turistattraktion i hela Sydney. Om jag vill kan jag få jobba nästan vart jag vill i världen. Det jag inte gillar med mitt jobb är att det är väldigt inriktat på prestation, vem som säljer bäst och gör mest. Jag gillar inte min chef eller att alltid behöva vara trevlig mot alla miljoner asiatiska turister som inte förstår engelska. Nästa vecka ska jag börja jobba på Wildlife också, det blir roligt. Kan man begära mer än att få jobba med kängurus och koalor när man är i Australien? Nej, faktiskt inte. Aja, här är det i alla fall: 
 
 
Så, att handla mat i Sydney är lite annorlunda, i början tog det två timmar för vi hittade ingenting. Ordet "ekologiskt" verkar inte existera här, det mesta består antagligen av 70 procent kemikalier. Lite industri-feeling. Mjölk och juice finns bara i stora plastbunkar, köper man sylt är det gelé och varenda ostskiva har plast runt sig. Men allting man vill ha finns och frukt och grönsaker är godare än hemma. Det här brukar jag äta till frukost: 
 
Gröt (med gelé-sylt...) för att hålla mig mätt på jobbet, samt toast och nutellamacka, för att det är gott. Annars äter vi det mesta men försöker komma undan relativt billigt genom att äta hemma så mycket som möjligt. Min favoritlunch är rostade mackor med bacon, stekt ägg och barbeque sås.
 
Ute kan man äta vad som helst, men mycket är dyrt. En cheeseburgare på McDonalds här kostar 2.5 dollar, vilket är ungefär 18 kr och mitt i stan kostar lunch eller fika kanske en tia mer än hemma. Men det går att äta billigt, t.ex. kan man köpa sushi rolls i China Town för 17 kr, thaimat för 40 kr i Chippendale och en Ice cream cone på McDonalds kostar bara 2 kr. 
 
Här är den godaste drickan i Australien, den smakar som smält piggelin fast godare. Det äckligaste jag smakat hittills i Australien är någonting som kallas "Vegemite". En svart kräm man brer på mackan som precis alla Sydneybor avgudar men det smakar ungefär som extremt salt motorolja. 
 
Jag vet inte riktigt vad jag ska berätta mer. Det är asiater överallt, man blir nästan lite irriterad. Australiensarna säger "guys", "cheers" och "no worries" hela tiden. Diskborstarna är svampar på skaft, med diskmedel i skaftet. Vattnet går att dricka men smakar lite klor. Man måste vänta i ett halvår vid varje övergångsställe och när det väl blir grönt ger skiten ifrån sig ett alien-ljud och sedan låter det som en kulspruta. Sedlarna är av plast så att de inte ska gå sönder när man badar. De är precis lika knäppa som hemma och börjar sälja julpynt redan nu. Jag gillar tågen som går uppe i luften, att barnen har skoluniform, att folk här inte är rädda att prata med främlingar, att det finns McCafé överallt och att fantan är så jävla god. 
 
Jag saknar min familj och mina vänner, men har ingen hemlängtan alls. Jag saknar att slippa betala för precis allting, att alltid ha ett välfyllt kylskåp, att kunna poppa popcorn hemma, min säng (enligt en australiensare är en resårbotten samma sak som madrass.)
 
Hoppas några av er fann inlägget intressant! Annars finns ju alltid mamma. 

3/10-2012

Jag och David åkte till Bondi, hängde med en kanadensare. Jag gillar Bondi, det är samma Kalifornien-skater-stämning som Venice i Los Angeles. 

29/9-2012


17/9-2012

Två inte så skarpa bilder från min sista kväll på Jackaroo. Det har varit så jäkla roligt att bo där och jag har träffat många fina människor som jag kommer sakna väldigt mycket (och eftersom nostalgiska inlägg har blivit min grej nuförtiden tänkte jag hedra några av dem med några väl valda ord. Google translate, people.)
 
Flora, för att du är så himla gullig och påminner om min vän Sofia. Kommer sakna att laga alldeles för stora middagar med dig, gå tidiga promenader i Botanic garden och alltid vinna Jacks tisdagsquiz. Har aldrig mött en brud som klunkar bärs som du. Respekt. 

Merill och Matthieu, mina franska vapendragare. Kommer sakna att gå till Coles med er och köpa alldeles för många 7 dollars vinboxar, äta "Hungry Midnight Meal" i er våningssäng klockan 5 på morgonen (och kasta minimorötter på dörren för att Mell duschar för länge) och försöka fota era onaturligt runda rökringar på takterrassen. Jag kanske inte kan uttala era namn ordentligt, men jag kan lura er att Avicii är min bror och att 80 % av Sveriges befolkning äger en prärievarg. Och så talar ni vackert, bara en sådan sak. 
Amanda, din galna jävel, som bekräftat precis alla fördomar jag hade om en amerikansk high school cheerleader. Kommer sakna att höra på alla berättelser om folk du känner och när du snackar skit om allt och alla i sann Mean Grils-anda. Ska alltid minnas när vi sjöng "Little Lion Man" varje Kareoke-torsdag på O´Malleys och när du slog Matt i huvudet med en golvmopp för att han pratade för mycket obegriplig franska. 
Perill och Sophie, mina trogna latinas. För att ni alltid är så glada, ordnar grymma barbequekvällar på takterassen och super ned alla med spansk "Piccola" på Chiles nationaldag. 
 
Och så ni som drog vidare innan jag gjorde det och inte kunde följa med ikväll, t.ex. Tami, min Snifflesister som lämnade mig för Brisbane men fortfarande skickar sms om kvällarna med rapport av vad du gjort under dagen. Och James, som åkte till farliga vildmarken i Cairns med förhoppningen att få vara "constantly high on your own adrenaline". Kommer sakna att sitta i filmrummet med dig och läsa med i alla repliker till Sagan om Ringen triologin, dricka litervis med fanta och diskutera skillnaden mellan fanta i Austalien/Kanada/Sverige. Jag skrattade ihjäl mig åt din avskedspresent till oss, bara så att du vet.
 
Men nu är det dags att bli seriös. Lägenhet, heltidsjobb och grejer, och det ska bli roligt det också. 
 
Howdy
 

16/9-2012


15/9-2012

Darling Harbour fireworks

14/9-2012





Free wine friday och dans till klockan 5 

14/9-2012



Australian Museum, stark thaimat och skitäckligt japanskt godis

12/9-2012



10/9-2012






Mina första dagar i Sydney har varit soliga, hektiska och förkylda. Sydney är fint, en blandning mellan Los Angeles och London skulle jag vilja påstå. 

3/9.2012





Middag hos Zendi, ölande och mer farväl.

1/9-2012

Melvin fyllde fem år.

31/8-2012



Firade jennifer, igen, med thaimat, bowling och danz. Jag sa farväl till Sara och vi bytte jackor.

29/8-2012


Såg Coldplay, så jävla bra. 

27/8-2012




Firade Jennifers födelsedag med fika och badtunna.

Australien

Om en vecka åker jag tvärs över jorden. Det ska bli skönt att slippa hösten här i Sverige och göra något nytt, men jag kommer sakna vissa här hemma så himla mycket. Jag gör ett inlägg om några av personerna jag kommer sakna allra mest, som jag kan sätta på högtidlig musik och gråtrunka till i mina värsta stunder av hemlängtan. Min kreativa ådra resulterade i vackra paint-målade pilar, kanske för att folk ska känna sig lite extra utvalda (utpekade).
 
Min mor och far, för de är så himla bra och jag har aldrig varit ifrån dem länge. Pappas lilla flicka, ohyes.
Mina syskon, för att de är mysiga och jobbiga samtidigt och för att Melvin dagligen kläcker ur sig citat som; "Men jag har inte TID med tålamod", "Men Alicia, pungen är snoppens hjärna", "Vissa fyraåringar tycker inte om gurka och grönsaker, och jag är vissa fyraåringar", "Jag vill inte att Alicia och Vendela ska passa mig. Även om de är vackra ibland", "Göteborgarna är de enda som vet vägen till havet", osv. 
Melica, beskrivning överflödig.

Dennis, för att han är min 
visningsvärdcompadre och favoitperson i världen.

Min släkt, för att den må vara den bästa släkten som finns. 

Nike och Madde (fast vi redan varit utan den sistnämda ett tag). Kommer alltid sakna mina älskade girls <3
Sofia, för att hon också är min girl och världens bästa och mest uppriktiga person.
 
Och en hel drös andra personer t.ex;
(Om nu de två sista kan räknas som personer). Nu sista veckan blir det fullt upp med packning och farväl, men jag ska försöka lägga ut bilder där nere, även om internet är lika fruktansvärt som det beryktas vara. 

4/8-2012

Jag och Mel lagade "den sista måltiden" för Madde som flyttar över halva jorden, vi gick ut och träffade Laura, Erik och Johan och dagen efter tog jag och Sofia farväl på stationen. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0